Förra Kapitlet
HENOCHS BOK, 1901 - Noter
Innehåll ~ Förord ~ 102 Kapitlet ~ Jämför ~ Noter


Nästa Kapitel


1:2
"Och då sade Henoch, en rättfärdig man, hvars ögon Gud hade öppnat, så att han såg en helig syn i himlarna, hvilken änglarna visade mig, och av dem hörde jag allt, och jag visste hvad jag såg; men det är icke för detta släkte, utan för de framtida släkten, som skola komma."



1:9
"Och se, han kommer med myriader heliga för att hålla dom öfver dem och förgöra de ogudaktiga och gå till doms med allt kött för allt hvad syndarna och de gudlösa hafva gjort och begått emot honom."



5:7
"Men de utvalda skola få ljus och fröjd och frid, och de skola ärfva landet; men eder, I gudlösa, skall förbannelse tillfalla."



6:1
"Och det begav sig, att sedan människobarnen i de dagarna förökat sig föddes åt dem vackra och täcka döttrar."



6:2
"Och änglarna, himmelens söner, sågo dem och fingo begär till dem och sade sinsemellan: Välan, vi vilja utvälja hustrur åt oss bland människobarnen och föda barn åt oss."



6:6
"Och de voro inalles två hundra. Och de nedstego på Ardis, det är berget Hermons topp, och de kallade det Hermons berg, emedan de där svurit och sinsemellan utstött förbannelser."



7:1
"Och de togo sig hustrur, och hvar och en utvalde en åt sig, och de begynte gå in till dem och plägade umgänge med dem och lärde dem trollmedel och besvärjelser och att skära rötter och olika träslag."



7:2
"Och de blevo hafvande och födde jättar. [Hvilka hvardera hade en kroppshöjd af 450 fot.] *"



9:4
"Och de talade till sin Herre, Konungen: Herrarnas Herre, gudarnas Gud, konungarnas Konung, din härlighets tron och ditt heliga, ärofulla namn bestå genom världens alla släkten; prisad och högtlofvad är du!"



9:5
"Du har skapat allt, och herraväldet öfver allting är hos dig. Allt är aftäckt och uppenbart för dig, och du ser allt, och intet förmår dölja sig för dig."



10:12
"När alla deras söner dräpa hvarandra och de skådat sina käras undergång, så fastbind dem under jordens kullar för sjuttio släktens tid, ända till deras doms och fullbordans dag, tills den yttersta domen hålles för all evighet."



10:13
"I de dagarna skall man föra dem till den brinnande afgrunden. I pinan och fängelset skola de instängas för all evighet."



12:1
"Och innan allt detta skedde, vardt Henoch fördold, och ingen bland människobarnen visste hvar han blifvit förborgad och hvar han uppehöll sig och hvad som blifvit af honom."



12:2
"Och all hans verksamhet under hans lefnad var med de heliga och med de vakande änglarna."



14:8
"Och sålunda tedde sig min syn. Se, molnen och en dimma inbjödo mig, och stjärnornas och blixtarnas lopp dref och jagade mig, och vindarna gåfvo mig vingar och förde mig bort."



19:1
"Och Uriel sade till mig: Här skola de änglars andar bo, hvilka förenat sig med kvinnorna och, antagande mångahanda gestalter, orenat människorna och förfört dem, så att de dyrkat demonerna såsom gudar och offrat åt dem - nämligen när den dag kommer, då den stora yttersta domen skall hållas öfver dem."



20:8
"-"

Nätutg: Vers 8 i detta kapitel finns inte i de svenska översättningarna. I R. H. Charles engelska text lyder versen: "Remiel, one of the holy angels, whom God set over those who rise."


21:7
"Och därifrån gick jag till ett annat ställe, som var ännu sydligare än det förra, och såg någonting förskräckligt. En stor eld fanns där, som flammade och lågade, och hade inskärningar och var begränsad af en riktig afgrund, och stora pelare af eld kastades ditned. Men dess utsträckning och storlek kunde jag icke skönja, ej heller var jag i stånd att se dess begynnelse."



21:10
"Och han sade vidare till mig: Denna plats är änglarnas fängelse, och här skola de hållas fångna i evighet."



22:9
"Och han svarade mig: Dessa trenne afdelningar äro gjorda för att åtskilja de dödas andar. Och så äro de öfriga rättfärdigas själar afsöndrade, och de hafva en vattukälla, och ofvan den är ljus."



25:6
"Då skola de fröjda sig och jubla i den Helige. De skola låta dess doft intränga i sina ben och leva ett långt lif på jorden, såsom dina fäder lefvat, och i deras dagar skola ingen sorg och intet lidande, ingen möda och ingen plåga komma vid dem."



25:7
"Då prisade jag härlighetens Herre, den evige Konungen, därför att han beredt detta åt de rättfärdiga människorna och skapat det och lofvat att gifva dem det."



27:2
"Då svarade mig Uriel och sade: Den fördömda dalen är bestämd för dem som varda för evigt fördömda. Här måste alla de samlas, hvilka föra otillbörligt tal mot Gud och tala oförsynt om hans härlighet. Här samlar man dem, och här är deras straffort."



38:2
"och den Rättfärdige varder uppenbarad inför de utvalda rättfärdigas ögon, hvilkas verk blifvit vägda af andarnas Herre. Och ljuset skall synas för de rättfärdiga och utvalda, som bo på jorden. Hvar skall då syndarnas boning vara och deras vistelseort, som hafva förnekat andarnas Herre? Det vore bättre för dem, om de aldrig blifvit födda."



39:3
"Och i samma stund ryckte ett moln och en stormvind mig upp och bort från jorden och förde mig till himlarnas ände."



39:7
"Och jag såg deras boningar under vingarna på andarnas Herre och såg huru alla de rättfärdiga och utvalda inför honom äro öfvergjutna liksom af eldens glans. Och deras mun är full af lof, och deras läppar prisa andarnas Herres namn, och rättfärdigheten upphör icke inför honom."



40:1
"Och sedan såg jag tusen sinom tusen och tio tusen sinom tio tusen, otaligt och oräkneligt många, hvilka stå inför andarnas Herres härlighet."



45:3
"På den dagen* skall den Utvalde sitta på härlighetens tron och göra urval bland människornas gärningar och deras rum utan tal, och deras ande skall blifva stark i dem, när de få se min Utvalde och dem som hafva åkallat mitt heliga och härliga namn."



45:4
"Och på den dagen* skall jag låta min Utvalde bo ibland dem, och jag skall omdana himmelen och göra den till en evig välsignelse och ett evigt ljus."



46:3
"Och han svarade mig och sade: Detta är Människosonen*, som äger rättfärdigheten och hos hvilken rättvisan bor och som uppenbarar alla det förborgades skatter, emedan andarnas Herre har utvalt honom, och hvars del inför andarnas Herre har öfverträffat allting genom hans rättfärdighet i evighet."



46:4
"Och denne Människoson, som du har sett, skall uppjaga konungarna och de mäktiga från deras läger och de väldiga från deras troner och lösa de väldigas tyglar och krossa syndarnas tänder."



47:3
"Och då såg jag dagarnas Hufvud, när han satte sig på sin härlighets tron och de lefvandes böcker vordo uppslagna inför honom, och all hans här, som är ofvan i himlarna och omkring honom, stod inför honom."



48:1
"Och på den orten såg jag en rättfärdighetens källa, som var outtömlig och omgifven af flera vishetens brunnar, och alla törstande drucko därur och blevo uppfyllda med visdom och hade sin boning hos de rättfärdiga och heliga och utvalda."



48:7
"Och andarnas Herres vishet har uppenbarat honom för de heliga och rättfärdiga, ty han bevarar de rättfärdigas del, emedan de hafva hatat och försmått denna orättfärdighetens värld och hatat alla dess verk och vägar, i andarnas Herres namn, ty i hans namn varda de frälsta, och han blir deras lifs hämnare."



48:10
"Och på deras bedröfvelses dag skall det blifva frid på jorden. Inför honom skola de falla och icke åter uppstå, och ingen skall taga dem i sina händer och upplyfta dem, ty de hafva förnekat andarnas Herre och hans Smorde. Prisadt vare andarnes Herres namn!"



50:1
"Och i de dagarna skall ett omslag äga rum för de heliga och utvalda. Dagarnas Ljus skall bo öfver dem, och härlighet och ära skola tillfalla dem."



50:2
"Och på nödens dag skall olyckan hopa sig öfver syndarna, men de rättfärdiga skola segra i andarnas Herres namn, och han skall låta de andra se det, att de må ångra sig och lämna sina händers verk."



51:1
"Och i de dagarna skall jorden återlämna det som blivit henne anförtrodt, och dödsriket skall gifva tillbaka hvad det emottagit, och helvetet skall gälda hvad det är skyldigt."



51:4
"Och i de dagarna skola bergen hoppa såsom vädurar, och kullarna såsom lamm, mättade med mjölk, och de rättfärdiga skola alla varda lika himmelens änglar."



51:5
"Deras anleten skola skina af fröjd, emedan den Utvalde stått upp i de dagarna, och jorden skall glädjas och de rättfärdiga bo på henne och de utvalda gå och vandra på henne."



52:1
"Och efter de dagarna och på den orten, där jag hade sett alla synerna rörande det förborgade - jag blef nämligen uppryckt i vindens hvirfvel och förd åt väster -"



53:3
"Ty jag har sett straffänglarna, hur de gingo och tillredde alla verktygen åt Satan."



55:2
"Och han svor vid sitt stora namn: Hädanefter skall jag icke mer göra så med alla som bo på jorden, och ett tecken skall jag sätta på himlarna. Det skall vara mellan mig och dem en trohetens underpant evinnerligen, så länge himmelen är öfver jorden."



56:8
"Och i de dagarna skall dödsriket öppna sitt svalg, och de skola nedsjunka däri. Dödsriket skall uppsluka syndarna inför de utvaldas ansikte."



61:10
"Och alla himlarnas här och alla heliga därofvan och Guds härskara, kerubim, serafim och ofanim, och alla maktens och väldigheternas änglar och den Utvalde och de andra makterna, på fästet och ofvan vattnet,"



62:2
"Och andarnas Herre satt på sin härlighets tron, rättvisans ande var utgjuten öfver honom, och hans muns tal dödade alla syndare och alla orättfärdiga, och inför hans ansikte förgingos de."



62:4
"Då skall en smärta komma öfver dem, lik kvinnans smärta i födslovånda, då hon har svårt att föda."



62:5
"Och de skola se på hvarandra och förskräckas och nedslå sitt anlete, och smärta skall fatta dem, när de se kvinnans Son sitta på sin härlighets tron."



62:6
"Och konungarna, de mäktiga och alla som besitta jorden skola lofva och prisa och upphöja honom, som härskar öfver allting och som var förborgad."



62:7
"Ty förut var han förborgad, Människosonen, och den Högste har förvarat honom inför sin makt och uppenbarat honom för de utvalda."



62:9
"Och alla de mäktiga konungarna och de höga och de som härskat öfver fästet skola nedfalla på sitt ansikte inför honom och tillbedja honom och sätta sitt hopp till Människosonen och anropa honom och bedja honom om barmhärtighet."



62:10
"Och då skall andarnas Herre visa bort dem, så att de hastigt gå bort inför hans anlete. Och deras ansikten skola betäckas med blygsel, och mörker skall hopas därpå."



62:11
"Och straffänglarna skola mottaga dem för att öfva vedergällning på dem, därför att de misshandlat Guds barn och hans utvalda."



62:13
"Och på den dagen varda de rättfärdiga och utvalda frälsta och skola från den stunden icke mer skåda syndarnas och de orättfärdigas ansikten."



62:14
"Och andarnas Herre skall bo ibland dem, och med Människosonen skola de bo samman och äta och lägga sig till hvila och stiga upp från evighet till evighet."



62:15
"Och de rättfärdiga och de utvalda hafva höjt sig från jorden och hafva upphört att slå ned sitt ansikte och hafva iklädt sig lifvets klädnad."



62:16
"Och det skall vara en lifvets klädnad hos andarnas Herre. Och edra kläder skola icke föråldras och eder härlighet icke aftaga inför andarnas Herre."



63:8
"Och på vår nöds och bedrövelses dag frälsar han oss icke, och vi finna ingen frid för att bekänna denna vår tro, att vår Herre är sannfärdig i alla sina verk och i alla sina domar och i sin rättvisa och att hans domar icke taga hänsyn till personen."



66:1
"Och därefter visade han mig straffänglarna, hvilka äro beredda att komma och lössläppa alla vattnets krafter nere i jorden, att det må bringa dom och fördärf öfver alla dem som bo på fästet."



67:6
"Och när allt detta skedde, så uppstod ur den glödande smälta metallen och den rörelse, hvari den försattes, på den orten en svafvellukt, och den förenade sig med vattendragen. Och den dal, som är bestämd för de änglar, som hafva förfört människorna, brinner alltjämt under den marken."



70:2
"Och hans namn upplyftes på andens vagn* och vardt uttaladt bland andarna."



71:7
"Dessa äro de som icke sofva och som bevaka Guds härlighets tron."



72:3
"Jag såg portarna, hvarifrån solen utgår, och de portar, genom hvilka solen går ned. Äfven de portar, hvarigenom månan uppgår och nedgår. Och jag såg stjernornas ledare ibland dem, som gingo framför dem. Sex portar voro vid solens uppgång, och sex vid dess nedgång. *) Alla stjernorna, de ena efter den andra, stå på en jemn yta, och otaliga fönster äro på högra och venstra sidorne af dessa portar."

*) Nätutg: Dessa 12 portar är zodiaken, enligt Laurences anteckningar i hans 1838 års utgåva.


76:14
"Berättelsen om de tolf portarne i himmelens fyra qvarter är slutad. Alla deras lagar, alla deras bestraffningar och den helsa, som frambringas genom dem, har jag förklarat för dig, min son Mathusala."



86:1
"Återigen såg jag uppmärksamt, under det jag sof, och betraktade himmelen ofvanefter. Och se, en ensam stjerna föll ned från himmelen, Hvilken, sedan den upprest sig, åt och födde sig bland dessa kor."



89:1
"Då gick en af dessa fyra till de hvita korna, och lärde dem en hemlighet. Under det kon darrade, föddes den och blef en menniska *) och byggde åt sig ett stort skepp. I detta bodde han och tre **) kor bodde med honom i detta skepp, hvilket inneslöt dem."

*) Noach. **) Sem, Cham och Japhet.


89:12
"Då frambragte den hvita kon, *) som var född, en svart vild sugga och ett hvitt får **). Denna vilda sugga frambragte också många svin. Och fåret frambragte tolf får ***)."

*) Abraham. **) Isaac. ***) De tolf patriarkerna.


89:13
"Då dessa tolf får vuxit upp, öfverlemnade de ett af dem †) till åsnorna ††). Återigen lemnade dessa åsnor fåret till ulfvarna †††). Och det vexte upp midt ibland dem."

†) Joseph. ††) Midianiterna. †††Egyptierna.


89:16
"En *) blef dock räddad, flydde och gick bort till de vilda åsnorna. Jag såg fåren ropande, klagande och anropande sin Herre. Med all deras makt, till dess fårens Herre vid deras röst nedsteg från sin höga boning, gick till dem och öfversåg dem."

*) Moses.


89:18
"Då gick detta får till ulfvarna med Herrens ord, då ett annat **) får mötte det och gick med. Begge ingingo tillsammans uti ulfvarnes boning; och samtalande med dem, läto de dem förstå, att från den tiden skulle de icke röra fåren."

**) Aaron.


89:23
"Likväl började ulfvarne att följa fåren, tilldess de hunno dem i en viss sjö af vatten *)."

*) Röda hafvet.


89:37
"Jag märkte äfven, att de får, hvilka gingo emot detta får, deras anförare, dogo. Jag såg äfven, att alla de stora fåren förgingos, medan yngre uppvuxo i deras ställe, ingingo i en betesmark och nalkades en ström af vatten. *)"

*) Jordan.


89:39
"Jag såg likaledes, att de upphörde att ropa efter detta får och gingo öfver vattenströmen, Och att der uppstego andra får, hvilka alla anförde dem, **) i stället för dessa, som voro döda och hade förut anfört dem."

**) Domrarne i Israel.


89:41
"att deras ögon voro stundom öppnade, och att stundom voro de blinda, tilldess ett annat får *) uppsteg och anförde dem. Han bragte dem alla tillbaka, och deras ögon blefvo öppnade."

*) Samuel.


89:42
"Då började hundar, räfvar och vildsvin att uppsluka dem, tilldess åter ett annat får **) uppsteg till Herre för hjorden, ett af dem sjelfva, en vädur, att anföra dem."

**) Saul.


89:45
"Då skickade Herren det förra fåret åter till ett annat får ***) och upphöjde detsamma till en vädur, som skulle anföra dem i stället för det får, hvilket hade åsidosatt sin herrlighet."

***) David.


89:46
"Det gick derföre till denna väduren, samtalte med honom ensam, upphöjde honom och gjorde honom till en furste och anförare för hjorden. Hela tiden, som hundarne †) oroade fåren,"

†) Philisteerna.


89:49
"Denne vädur aflade likaledes många får, och dog. Då var det ett mindre får *) en vädur i stället för denne, som blef furste och anförare, ledsagande hjorden. Och fåren vuxo i storlek och förökades. Och alla hundar, räfvar och vildsvin fruktade och flydde bort från honom. Denna vädur slog och dödade äfven alla vilddjuren, så att de icke kunde åter få öfverhand ibland fåren, ej heller vid något tillfälle bortföra dem."

*) Salomon.


89:52
"Och då en af dem blef räddad från mördandet, *) lopp han och klagade öfver dem, som ville mörda honom. Men fårens Herre befriade honom från deras händer och lät honom uppstiga till Sig och qvarblifva hos Sig."

*) Elias.


89:72
"Härefter såg jag herdar, som hade öfverinseendet i tolf timmar. Och se, tre af fåren *) bortgingo, återkommo, gingo in, och började uppbygga allt, hvad som var nedfallet af huset. Men vildsvinen **) hindrade dem, ehuru de icke fingo öfverhanden."

*) Zerubbabel, Josua och Nehemia. **) Samaritanerna.


90:1
"Och jag såg imedlertid, att trettiosju *) herdar sålunda hade öfverinseendet, hvilka alla slutade hvardera vid sin tidpunkt likasom de första. Andra emottog dem sedan i sina händer, för att hafva inseende öfver dem, hvar och en under sin tid, hvarje herde på sin egen tid."

*) Ett uppenbart misstag, i stället för 34. Se 7 v. Konungarna af Juda och Israel; se inledningen.


90:5
"Jag såg likaledes vid denna tid, att tjugutre herdar *) hade öfverinseendet, hvilkas styrelsetider, räknade till de förra, utgöra femtioåtta perioder."

*) Konungarne af Babylon etc. under och efter fångenskapen. Se inledn.


90:10
"Han såg på dem. Deras ögon voro vidöpna; och han ropade till dem. Då sågo dabelat *) honom, hvilka alla sprungo till honom."

*) Ett djur.


90:17
"Då såg jag, att den man, som skref boken på Herrens befallning, öppnade boken af den förödelse, hvilken de tolf sista herdarne *) gjort, och utvisade för fårens Herre, att de förstört mer, än de, som föregått dem."

*) De infödda Konungarna öfver Juda efter dess befrielse från Syriska oket.


91:9
"Och hedningarnas alla afgudabilder skola bortskaffas och deras torn* uppbrännas med eld och utrotas från jorden, och själfva skola de kastas i fördömelsens eld och omkomma i vreden och i den stora fördömelsen, som varar i evighet."



91:16
"Och den förra himmelen skall krympa ihop och förgås och en ny himmel synas, och alla himlarnas ljus skola sjufaldt lysa i evighet."



93:2
"och sade: Om rättfärdighetens barn och de utvalda i världen och om rättvisans och rättskaffenhetens planta talar jag med eder och kungör eder detta, mina söner, jag, Henoch, efter det som uppenbarats mig i den himmelska synen och som jag vet genom de heliga änglarnas ord och lärt känna genom himmelens taflor."



94:7
"Ve dem som uppbygga sina hus med synd, ty de skola utrotas i grunden och falla för svärd. Och de som förvärfva silver och guld skola i domen plötsligt omkomma."



94:8
"Ve eder, I rika, ty på eder rikedom hafven I förtröstat, och den måsten I lämna, emedan I icke hafven tänkt på den Högste under eder rikedoms dagar."



97:9
"och nu vilja vi utföra hvad vi tänka, ty vi hafva samlat silfver och fyllt våra förrådshus, och liksom vatten så många äro de som sköta våra hus."



98:12
"Ve eder, som älsken orättfärdighetens verk! Hvi hoppens I, att det godt är skall tillfalla eder? Veten, att I varden gifna i de rättfärdigas händer. De skola skära halsen af eder och döda eder och ej hava något förbarmande med eder."

Nätutg: Vers 10-12 syftar troligen på striden vid Harmagedon, då återstoden av judafolket för striden på jorden, medan de himmelska härskarorna för striden ifrån himlen. Se Joel 3:1-2
. Joel 3:9-16
. Upp. 19:17-21
.


104:10
"Och jag vet denna hemlighet, att många syndare skola ändra sanningens ord och affalla från henne och föra ondt tal och ljuga och utföra stora verk och skrifva böcker öfver sina tal."



108:12
"Och jag vill utföra i klart skinande ljus dem, som älskade mitt heliga namn och sätta hvar och en på ärans, hans äras tron."






Förra Kapitlet

HENOCHS BOK, 1901 - Noter
102 Kapitlet

Nästa Kapitel






Enoch the Prophet 1821 | Book of Enoch 1882 | Book of Enoch 1912 | Ethiopian Book of Enoch | Mashafa Henok | Mäshäfä Henok | Propheten Enoch 1826 | Henochs Bok 1901 | Interlinear | Jämför | Jämför Ge'ez | Sök | Gästbok | Biblisk Kosmologi | Ramar | Utan ramar






Enoks Bok Online är en del av webbplatsen
BIBELTEMPLET