Enoch - HENOCHS BOK, 1901

AFSLUTNINGEN (kap. 106 - 108)

Ett fragment ur Noahs bok (106 - 107)
Noahs födelse. Lemeks och Metuselahs undran angående Noah.

fter någon tid tog min son Metusalah hustru åt sin son Lamek och hon blef hafvande och födde en son.

2. Hans kropp var hvit som snö och röd som rosor, och håret på hans hufvud var hvitt som ull, och hans ögon voro sköna, och när han öppnade dem, vardt hela huset upplyst liksom af solen.

3. Och när han togs ur jordgummans hand, upplät han sin mun och talade till rättfärdighetens Herre.

4. Och hans fader Lamek, blef rädd för honom och flydde och kom till sin fader, Metusalah,

5. och sade till honom: Jag har födt en egendomlig son. Han är icke som en människa, utan liknar den öfre världens barn och är icke danad såsom vi. Hans ögon likna solens strålar, och hans ansikte skiner.

6. Och det tyckes mig, att han icke härstammar från mig, utan från änglarna, och jag fruktar, att det i hans dagar skall ske ett under på jorden.

7. Och nu, min fader, är jag här med den innerliga bönen till dig, att du ville gå till vår fader Henoch och utröna sanningen af honom, ty han har sin boning bland änglarna.

8. Och när Metusalah hörde sin sons tal, kom han till mig till jordens ändar, ty han hade försport, att jag var där, och ropade. Och jag förnam hans röst och kom till honom och sade: Se, här är jag, min son, eftersom du har kommit till mig.

9. Och han svarade mig och sade: I ett viktigt ärende har jag kommit till dig, och för en oroande företeelse har jag gått fram hit.

10. Och nu, min fader, hör mig! Åt min son Lamek föddes en son, hvars gestalt och skaplynne icke är såsom en människas. Hans hudfärg är hvit som snö och rödare än rosor, och hans hufvudhår hvitare än hvit ull och hans ögon likna solens strålar, och när han öppnade dem, lyste de upp hela huset.

11. Och när han upptogs, öppnade han sin mun och prisade himmelens Herre.

12. Då blef hans fader, Lamek, förskräckt och flydde till mig, och han tror icke, att sonen härstammar från honon, utan att han är en afbild af himmelens änglar. Och se, jag har kommit till dig, att du må förkunna mig sanningen.

13. Och jag, Henoch, svarade och sade till honom: Nya ting skall Herren skapa på jorden, och det vet jag och har sett det i en syn och kungjort dig, att i min faders, Jereds, tidsålder några från himmelens höjd öfverträdde Herrens bud.

14. Och se, de syndade och bröto mot lagen och förenade sig med kvinnorna och begingo synd och togo hustrur och födde barn med dem.

15. Och hela jorden skall drabbas af undergång och en vattuflod komma, och det skall under ett år bliva stor förödelse.

16. Den sonen, som vardt född åt eder, skall blifva kvar på jorden, och hans trenne söner skola räddas med honom. När alla människor på jorden dö, skall han och hans söner varda frälsta.

17. [De föda på jorden jättar, icke efter anden, utan efter köttet, och en svår straffdom skall komma öfver henne, och hon skall rentvås från all orenhet.]

18. Och nu, kungör din son Lamek, att den son, som föddes, verkligen är hans, och kalla honom Noah, ty han skall blifva kvar åt eder, och han och hans söner skola räddas från förgöringen, som skall komma öfver jorden för all den synd och orättvisa, som i hans dagar skola taga en ände.

19. Och därefter skall orättfärdigheten blifva ännu större, än den förut varit på jorden. Ty jag vet de heligas hemligheter, emedan Herren har låtit mig se dem och kungjort dem för mig, och på himmelens taflor har jag läst dem.