| 1. Then I looked at that one of the four white men, who came forth first. He seized the first star which fell down from heaven. And, binding it hand and foot, he cast it into a valley; a valley narrow, deep, stupendous, and gloomy.
|
And I saw one of those four who had come out before, and he took that star which had first fallen from heaven, and bound it hand and foot, and put it in an abyss; and this abyss was narrow and deep and terrible and dark.
|
And I saw one of those four who had come forth first, and he seized that first star which had fallen from the heaven, and bound it hand and foot and cast it into an abyss: now that abyss was narrow and deep, and horrible and dark.
|
Då såg jag på den ena af de fyra hvita menniskor, som först kommo fram. Han fattade den första stjernan, som föll ned från himmelen; Och bindande den till hand och fot, kastade han den i en dal, en trång, djup, ryslig och dyster dal.
|
Då såg jag på den ena af de fyra hvita menniskor, som först kommo fram. Han fattade den första stjernan, som föll ned från himmelen; Och bindande den till hand och fot, kastade han den i en dal, en trång, djup, ryslig och dyster dal.
|